Jag får skylla mig själv, faktiskt.. Jag lär mig aldrig, jag är inte menad att ha ett förhållande.. Så är det bara! Punkt slut.
Här kommer en kille, som jag drömt om, en framåtgående kille, som tog allt i sina egna händer, och träffade mig.
Allt går bra, tills... Jag vet inte varför allt slutade funka.. Varför allt stod still..
Känslorna växte, men tiden mellan oss stod still.. Jag vet inte varför..
Fast han är den enda människan jag tänker på, den enda människan jag vill ha i min närhet, så kommer vi alltid fram till att göra slut i slutet av våra bråk..
Vad kan det bero på?
Jag vet inte vart jag ska ta vägen, fast vi lämnat det som vänner. Så har jag inte den blekaste vad fan jag nu ska göra, hur jag ska gå vidare, vart jag vill gå, vart jag vill att allt ska vara..
Jag gråtar för att känslorna tränger sig igenom, man vet vad man har tills man förlorar det.
Och jag orkar inte förlora dig hela tiden för att min hjärna ska fatta att du är den enda. Och jag orkar inte förlora dig hela tiden för att mitt hjärta ska säga, stopp nu räcker det!
Men sen förstår jag inte varför du inte kan låta mig träffa mina vänner, dom är inte så jävla farliga, och jag vill inte ha någon utav dom på det sättet du tror!
Jag vet inte hur mycket jag behöver visa det, jag vet inte hur många gånger jag måste säga det, för att du ska förstå.
Ska försöka stå på egna ben ett tag, se hur det går, var ganska längsen man var ensam. Och det är fan inge kul, känner jag.
Hur ska jag rädda det, hur ska jag göra för att allt ska funka? Vad ska jag göra för att du ska vilja ha mig tillräckligt mycket för att kunna ge mig lite frihet i vårat förhållande?
Jag tar mit promenarder för att inte gråta, för att kylan ska åta upp mig, men det går inte. Jag bara går, och går och går och går. Och önskar nästan att det hände något så man slapp komma tillbaka till en tom säng..

Men men.. Jag hoppas jag är stark nog att klara av morgon dagen, och tillochmed promenixen jag ska dra på nu.. Skiter att jag har feber och är sjuk, jag måste gå, jag måste ta mig en sväng ner till Eriksberg, och sitta där och gråta ett tag..
Mår nog bättre av det..

Och ser du detta så vill jag bara säga, förlåt för min envishet, min tröghet, mitt jävla humör! Förlåt för att jag inte duger.. Jag hatar att inte vara tillräcklig..
Älskar dig, förevigt!

Din vän Pillan..

Jag hoppas så innerligt att vi klaras oss ett år, ett helt jävla år, jag hoppas att vi håller länge, så jävla länge, jag hoppas att det är vi tills hjärtan våra sviker oss.
Jag kan inte tänka mig någon annan i mitt hjärta, i min hjärna, i min vardag!
Jag vill inte hålla någon annan, jag vill inte bära någon annans hjärta i mina händer.

Jag vill helt enkelt bara vara med dig, Kim!

Jag vill inte ha någon annans rygg på min bakrundsbild ;) hihi *fnitter fnitter*
Jag vill inte vakna upp brevid någon annan, jag vill inte ha på mig någon annans tröja som INTE luktar som dig. (Din röda tröja som jag har på mig nu, luktar sååå gott <3) hihi

Jag är fortfarande kär, efter 6 månader. Jag gillar dig fortfarande otroligt jävla mycket. Jag älskar dig, dummer!
Jag ser fram emot att spendera hela mitt liv med dig!
Fast att du är lat & slarvig å det ena å det andra, så älskar jag dig och kommer aldrig att sluta göra det, jag vill fortfarande flytta hemifrån med dig, bo med dig, fixa lägenheten med dig, skaffa familj och hus med dig. Göra allt med dig!
Vet att framtiden är långt fram, men jag ser mig med dig i min framtid!
....Det är DIG och ingen annan jag vill vara med!

Det får inte ta slut någon mer gång! Det får inte, för jag mår inte bra av det, jag mår inte bra utan dig helt enkelt!
Visst för att vi kommer att bråka, och det kommer komma dagar vi hatar varandra, och bara vi strypa varandra och kanske slänga ner en i ån :P
Näh, men det kommer komma tuffa tider, men sen kommer det finns mer bättre tider med varandra :)
Och jag längtar tills den dagen vi verkligen startat ett liv ihop.

Jag vill vara med dig i all oändlighet ! :) <3



Jag älskar dig, Kim Pärlan Sandén <3

Ron Pope - A drop in the ocean   



A drop in the ocean,
A change in the weather,
I was praying that you and me might end up together.
It's like wishing for rain as I stand in the desert,
But I'm holding you closer than most,
'Cause you are my heaven.

I don't wanna waste the weekend,
If you don't love me, pretend
A few more hours, then it's time to go.
And as my train rolls down the East coast,
I wonder how you keep warm.
It's too late to cry, too broken to move on.

Still I can't let you be,
Most nights I hardly sleep.
Don't take what you don't need, from me.

Just a drop in the ocean,
A change in the weather,
I was praying that you and me might end up together.
It's like wishing for rain as I stand in the desert,
But I'm holding you closer than most,
'Cause you are my heaven.

Misplaced trust and old friends,
Never counting regrets,
By the grace of God, I do not rest at all.
and New England as the leaves change;
The last excuse that I'll claim,
I was a boy who loved a woman like a little girl.

Still I can't let you be,
Most nights I hardly sleep,
Don't take what you don't need, from me.

A drop in the ocean,
A change in the weather,
I was praying that you and me might end up together.
It's like wishing for rain as I stand in the desert,
But I'm holding you closer than most,
'Cause you are my

Heaven doesn't seem far away anymore no, no
Heaven doesn't seem far away.
Heaven doesn't seem far away anymore no, no
Heaven doesn't seem far away.

aooo
aooo

It's just a drop in the ocean,
A change in the weather,
I was praying that you and me might end up together.
It's like wishing for rain as I stand in the desert,
But I'm holding you closer than most,
'Cause you are my heaven.
You are my heaven

Nu börjas det... Smärtan... Tårarna... Kan inte andas, så ont... Dör inombords...
Vill inte, vill inte!!! Vill spola tillbaka.. Vill känna mig älskad igen, vill vara där jag känner mig trygg.. Vill inte, kan inte, orkar inte..
Jag orkar verkligen inte.. Smärtan är oförklarlig, den kommer hela tiden, den dyker upp i halsen, i magen, i brösten, sen krampar jag ihop som om jag blivit knivstycken i magen.. Jag kan verkligen inte förklara, jag bara gråter..

Känns inte anturligt att gråta, för det är inte det här som känns rätt!
Men jag känner mig så ute nu, så ensam, bortglömd..
FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAN!
Jag vill bara skrika ut, i mina texter, på facebook, i verkligheten.
Jag vill bara ligga i sängen och gråta tills jag somnar, fast än att jag inte vill gråta..
Jag vill verkligen inte detta, nej! Vill inte..... VAFAN!
Ni får ursäkta, men min jag skriver som jag känner det för tillfället, och det är inte bra..

Alltid! Alltid blir det såhär, alltid gör man samma sak, samma äckliga jävla misstag!
Misstag efter misstag efter misstag.. När fan i hela jävla HELVETE ska man lära sig?När fan ska jag lära mig att jag inte egentligen gillar smärtan, gillar att vara ensam, gillar att bråka eller vara envis, eller ha så äckligt jävla mycket stolthet!

Jag vill inte befinna mig här igen.. Befinna mig i mer smärta än vad jag någonsin haft, eller kännt..
nej jag mår inte bra, och vill inte låtsas som att jag gör det heller.
Nej, jag mår inte bra utan dig!
Nej, jag vill inte vara utan dig!
Jag älskar inte dig mindre för att vi JÄMT bråkar, jag älskar inte dig mindre för att detta går åt helvete jämt!
Jag vill inte vara utan dig, vill inte somna ensam, utan dig.. JAG VILL INTE!
Jag vill inte låtsas!

Men sen mår jag inte bra över att sitta och kolla på mobil jäveln hela jävla tiden, tro, önska & hoppas på att man ska få ett sms..
Vill bara slänga mobil jäveln åt helvete, vill bara gömma mig under täcket och aldrig igen se ljus.. Så känner jag just nu!
Jag vill bara dö i gråt, gå ut i snön och bara ligga där, kolla upp i himlen på stjärnorna, kolla när snön bara faller på mig, frysa!
För det kan nog fan inte vara smäre än detta...

Hatar att det känns som om att du inte bryr dig, inga sms, inga samtal, inget att du bryr dig någonstans.. JAG DÖR!
Jag bara fortsätter att gråta, jag orkar inte........................................... !

*GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAH*

Fan ta känslor, fan ta allt, fan ta stolthet, fan ta FAAAAAAAAAAAAAAAN! faaan..
Det är det ända jag vill säga nu, FAN!
Nej, nu ska jag försöka sova, försöka inte tänka.... (Y) Jo, nog lyckat..









Skjut mig !
Ah, det kan ju hända, eftersom man bor så jävla bra för sånt.

Godnatt.....

Du gör det lättare, när du har den attityden i telefon. Plus! Att du klicka mig. Jag vet att jag inte är perfekt, eller att jag säger eller gör smarta saker. Men men, du gör det så mycket lättare. Mycket lättare lär det bli att hämta mina sista saker.
Säger inte att det är jätte lätt, men du gör det mycket lättare bara. Det är väll bara det egentligen som jag har att säga..

Jag kan faktiskt inte ge med mig denna gången, jag kan bara be om ursäkt för det jag sagt, det som kommer ifrån min sida. Resten var du, hade du inte velat detta så hade du väll inte sagt det. Jag vet inte.

Och nej, bara för att jag tagit bort vårat förhållande på facebook, eller bara för att  du gjort slut så betyder inte det att jag slutat älskat dig med en gång.

Men försöka kan jag ju..

Tiden kommer då vi kanske kan vara vänner..


Pernilla - OUT!
Somebody - IN!

Allt tjat om killar, allt tjöt om att "jag älskar att vara singel --" Nä du, spelar ingen roll att jag bytta killar som underkläder innan. Jag är nog fan mer en förhållande tjej. Eller ah, det är den jag blivit. ^^,
Men vaknar man brevid en sådan underbar människa som jag får göra, så vet jag att jag gjorde rätt val. Jag vet att jag valt rätt kille, jag vet att jag gett rätt kille min kärlek. <3

Älskling, du gör mina dagar lättare, bättre och finare.

Inget tjöt idag, inga bråk idag, inga sura miner. Helt underbart! :)
-- Visst, hade inte spelat någon roll ifall vi bråkar, älskar dig lika mycket för det ^^,
Men ändå, det har varit gott väder, vi har gjort saker hela dagen, och inget tjöt.
-- Du håller nog med om att idag var en bra dag :)

Ah gott folk, nu ska jag inte skriva mer för idag. Orkar inte det. Men lär ju skriva mer imorgon. Seeyah foooks

Peace out -- Pillan

Ja, det vet jag. Jag vet precis vem jag vill leva med, vem jag vill vakna brevid, vem jag vill dela mina tankar, känslor och dagar med. Jag vet exakt vem det är som får mig att må bättre, som får mig att vakna ur min mardröm. Som får mig att bli nervös när min telefon får ett sms eller ett samtal. Vet som får mig att blunda medans vi pussas, och känner att vi står på ett helt annat ställe än vad vi egentligen gör. Jag vet vem jag vill åka utomlands med, men jag vill ha sittandes brevid mig på planet, kanske vara lite snuskiga och ha det lite skoj på flygtoan ;) haha, vem jag vill hålla i handen när vi går på stranden i ett annat land, vem jag vill små skratta år när han försöker prata engelska (som han skryter så mycket om, "att han kan") :P. Jag vet precis, exakt vem denna människa är. Jag vet att jag vart med en del, gjort en massa misstag, sagt en massa saker, gjort saker jag egentlikgen vill ångra men gör det ändå inte. För hade jag inte träffat dom jag träffat, sagt det jag sagt, gjort det jag gjort, så hade jag aldrig ALDRIG träffat denna perfekta. Min perfekta, min halva, min hela, min värld, mitt allt.

Jag vill inte skriva massa saker som redan står i denna blogg, om vissa/andra killar. För det spelar ingen roll vad jag kännt förut, vad jag sagt förut, vad jag skrivit förut. Det har inte varit något gemfört med denna gången, med denna människan. Och blir det så trist att det tar slut så får det göra det. Men det ändrar inte mina känslor, mitt tycke om denna människan. Det ändrar inte att jag då misst den ända killen jag velat vara med, pussa, krama eller leva med.

Jag (önskar) inget mer, jag (vill) nu förtiden. Jag vill -- att han ska stå framför mig när jag säger, Ja!
När vi inte längre är ungdommar, när vi inte längre är bara barn.
Men när vi kan strata ett riktigt, seriöst liv.... Tillsammans!
Jag har därför redan fått allt jag önskat, nu är det bara att vara med mig resten av ditt liv, Älskling. Så är jag nog mer än nöjd ^^, hihi.

Jag hoppas du förstår, jag hoppas du vet att jag älskar dig.
Det kommer fortfarande vara du, fast den dagen hade kommit då du bett mig att gå.
Du är inte bara allt, du är allt jag velat ha och lite till.

-- Till något helt annat !:
Du känner mig bättre än någon annan, tillochmed bättre än mig själv ibland.
Det är skumt, det är annorlunda, det är inget jag riktigt vart med om förut.
Avslutar mina meningar (inte ofta, men det kommer då du förstår mig, fast jag förklarat på "mitt" sätt, det är annorlunda för mig att en annan människa kan förstå då :P), vi tänker exakt samma saker, du kan ju förfan läsa mina tankar (och ibland gillas inte det!!! :P), det är massa små saker som jag inte kommer på just nu. Men allt, bara minsta lilla, så är vi lika.
Det är oftas inte lika roligt när vi har ALLT gemensamt heller, men det har jag sett till att det är vissa saker vi inte delar tycke om :P.

Men men, det kommer fler dagar då jag ska förklara dig på min blogg, Älskling ;)
Du får vara inne ofta och kolla då ;) hihi
Nej, nu ska sitta här -- ute i solen -- med hunden, och kolla på när min snygga snygga pojkvän fixar med bilen, och är smutsig........... MUMS!

Peace out -- Pillan

Jag sa att jag tyckte om dig, och det visste du nog mycket väl att jag gjorde. Eller kanske inte.. Men du har vart velig du med, nr jag väl har pojkvän så säger du att du tänker om, hit och dit. Och sen när jag är ledig så vill du inte ha något med mig att göra? Jag fattar inte.. Om du liksom inte känner likadant och aldrig kommer att göra det, så vill jag ju gärna att du säger det. Istället för att låta mig kämpa.. Du är så rädd för att "förlora" mig som vän, om det skulle ta slut. Men du vet ju ingenting, du vet ju inte vad som hade hänt. Du vet ingenting ,för du vägar inte chansa..
Skitsamma.. Håller du på som du gör så förlorar du mig på ett helt annat sätt..