Jag kan inte längre gå och ljuga, put up with a fake smile.
Ditt velande, fram och tillbaka, nu vet du, nu vet du inte.
Det är ditt eget fel att min uppmärksamhet går till någon annan.
För jag tänker inte slösa tid på något som vi båda vet, inte kommer att hålla.
Jag vill inte ha något förhållande med dig, ever. Det är över för oss!
Jag älskar dig som en vän, en bästa kompis. Inget mer.
Jag har inga känslor kvar för dig, jag har inte känslor kvar för någon, så säga.
Jag hade.. Men jag tror nog dom försvann lite när du dumpade mig, och sen när du lekt runt med mig i 4-5 månader.
Och nu finns det inte ett sand korn kvar.

Jag fattar bara inte varför du blev så sur över mina sms, och över det senaste inlägget jag har i denna bloggen, som inte handlar om dig.
Vi är inte tillsammans, så vad fan har du att bli sur över?
- Jo, inte ett piss. Du har ingen rätt till att bli det.

Men nu gör det inget.
Lev ditt liv, med skit som inte en jävel accepterar.
Så länge du har den skiten så är du inte ensam.
Men jag finns inte kvar vid din sida, när du håller på med det.
Jag är trött på att tjöta, trött på att bry mig.
Jag har inte kvar energi för att bry mig längre.


Peace out, ex best friend .

Jag vill inte ha ett förhållande.. Nu, snart, sen.. Jag vill vara singel, ett bra tag.. Ett, till två år, gör mig liksom ingenting.. Jag är 19år, och behöver vekligen inte en kille, ett förhållande, eller något koppel.. Det finns fler som vil träffa mig, dejta mig, vara med mig, jag menar.. Varför nöjja sig med en, när ja kan ha flera?
Jupp, så är Pernilla nu förtiden.. Tänker inte hålla sig till en, jag dejtar fler.
Och killarna som inte visste om detta så får dom skylla sig själva.. Det är mer deras fel än mitt.. Man ska alltid ta chansen när man har den.. Sumpar man den, så är det to bad ^^,

Jag vill inte låta hemsk, men det känns bra för mig. Jag vill minst ha två år på mig att vara singel, dejta vem fan jag vill och hur många jag vill.
Ett förhållande funkar inte för mig än, vill inte ha det, kan inte hantera det.

När folk kommer nära så drar jag mig undan, och när jag försöker komma nära någon så går jag för fort fram och sen drar mig undan, eller så låter jag människan falla och sen skiter jag i personen..
Fan, jag har inga känslor för någon.. Jag har ingen kärlek kvar i kroppen..
Det är liksom bara något jag får jobba på..

Nä, ingen idé att tänka på längre. Därför lägger jag upp det istället, så det finns här istället för i tankarna ^^, Nu ska jag sova.

Godnatt