Ja, då var man tillbaka till den gamla bloggen "den bloggen ingen läser" om man säger så.
Nej, men vafan det är väll inget med det.
Ah, men livet har väll gått bra än så länge, sen det puckot i Torslanda var otrogen. Hah, han är ändå inte värd mig. Så han finns däremot inte längre.
Har blivit vän med den människan jag hatade mest, men saknade henne mest av alla jag var ovän med. Konstigt nog, men sant.
Ah, sen så vet jag faktiskt inte vad det är mellan mig och Christoffer.
Vi har vart med varann nu sen trå månader tillbaka, och då menar jag varje dag. Jag vet inte ifall jag har tröttnat på honom eller inte, jag blir väll lite irriterad på honom då och då, men vet fan inte ifall det är därför.
Jag trode då inte det skulle hända något mellan oss, men det hände mer än vad jag trode denna helgen han sov hos mig. Men ja vet inte riktigt ifall jag ville det. "Fan vad jag skriver, jag vet inte" i alla meningar >_<
Skitsamma.. Det var ju skönt och allt så, men jag vet inte ifall jag ville göra det med honom. Han är ju förfan min bästa vän och jag har kännt honom sen sex år tillbaka. Så här seriöst har det nog aldrig vart mellan oss två.

Vi får se hur det blir.
Kram Pernilla