Jaa.. Änu en dag i härliga "paradiset".
Fick reda på igår att KR har vart kär i mig sedan vi började "umgås",
det kom som en chock faktiskt.. Ja så nu vet jag inte vad jag skall göra, jag känner liksom inget för honom. Inte så han gillar mig iallafall!
Och vi umgås liksom inte så ofta, eller ingenting alls rättade sagt.
Sista gången vi träffades var i sommras på den festen i Tuve, men herregud det var ju hur längesedan som hellst. Och han är fortfarande kär i mig?
Hmm.. På ett sätt så tror jag honom faktiskt inte, han har liksom inte träffat mig på ett halv år typ och vill fortfarande ha mig? Jag själv vet inte ens ifall jag är en sådan speciell person som han säger att jag är. Jag tror inte han vet så mycket om mig och jag tror inte han känner mig direkt mycket. Han är säkert bara "kär" i tanken på att vara "kär" i mig (om ni förtsår vad jag menar). Jag har tröttnat lite på killar nu faktiskt, jag fallar bara för killar med flickvän och sedan när dom tycker om mig så undviker jag dom. Vad är det för stört och för fel på mig egentligen? Jag kan ju bara inte vara helt frisk :P
Jag vill kunna gilla någon tillbaka, jag vill hitta någon som jag verkligen kan gilla. I det "stadiet" så har jag bara kännt så en gång. Då jag var tillsammans med Andreas, så kände jag faktiskt att "detta kan funka" eller att "han gillar jag verkligen" och det gjorde jag också. Alltså har jag bara vart riktigt kär en gång och det var i en kille som inte ens ville ha mig så länge. Två månader och en vecka funkade det "sådär" sen blev allt till skit och jag mådde hur dåligt som hellst. Det kanske är därför jag går efter killar med flickvän för att dom kan inte såra mig på det sättet jag blev första gången.
Det låter verkligen behöver gå till en pskykolog eller något, för jag faller för fort men jag kan inte vara tillsammans med personen, jag hittar alltid fel på personen som gör att jag inte vil ha honom mer, och passar det inte för mig så passar det aldrig liksom.
Och det med C, är nog bara en kille jag vill ha bara för att han har flickvän men gör han slut med henne så vill jag säkert inte ha honom längre.
Det var nog  bra att jag satte stopp för det nu annars hade jag säkert sårat honom oerhöt mycket.Och det vill jag inte, för att han har vart en sådan bra kompis i 5år och det vill jag inte kasta bort. Aldrig!
Jag hör inte av mig på ett par månader, kanske på ett år.. Jag vet inte än.. Men ett tag får det bli iallafall, för jag är inte redo att umgås med dig igen när jag känner såhär och du känner likadant. Det kommer bara fortsätta med en onda cirkeln.
Förlåt, men jag behöver tid.. Tid till att komma över dom här känslorna, för jag vill inte sumpa våran vänskap för en liten känsla som kom ivägen.
Men du har vart kanon dom här två månaderna (då det vart vi)..

Förlåt!

xoxo pernilla

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vet ju att jag vill bo i USA, har alltid velat flytta dit, har alltid velat prata engelska, har alltid drömt om att hitta någon därifrån, flytta dit och börja om.Men det känns som att den drömmen är så långt bort, och jag vill bara hoppa över all...

Ja, nu var man här igen. Och denna gången är det både posetivt och negativt.Vi börjar med det negativa först då, och det är  att jag är sjukt trött på Sverige. Sjukt trött på människor som konstant gör en besviken. Och nu känns det som att det inte e...

Jag förstår inte varför jag egentligen mår dåligt. Men nu mår jag sådär konstigt dåligt igen. Och får för mig att jag blivit galen. Allt jag säger känns inte som mina ord. Känns inte som att detta är min kropp längre. Jag låtsas? som att jag mår bra....

  Det fanns så mycket kärlek, det fanns där imellan allt det besvärliga.. Jag har rätt mycket längtan, jag saknar så oerhört mycket.. Det enda som var problemet var att jag var inte bara tillsammans med honom, utan jag var tillsammans med hans förä...

Fyfan vad jobbigt det är att läsa din blogg. Och ja, jag råkade hitta den när jag sökte på ditt namn på google. Vet inte varför, vet inte vad jag ville hitta, eller vad jag letade efter. Men din blogg bränner sönder i mig, att se att du älskar dina k...